Российско-шведская дипломатическая коммуникация в петровское время: хроника выбора рабочего языка

Авторы

DOI:

https://doi.org/10.15826/qr.2023.4.842

Ключевые слова:

Россия, Швеция, дипломатия, языки дипломатии, Петр I, XVIII в.

Аннотация

Языки российско-шведских переговоров, мирных договоров и конгрессов, происходивших в правление Петра I, редко упоминались в работах по истории российско-шведских отношений или внешней политики и не становились объектом специального изучения. На основании широкого круга источников, хранящихся в РГАДА, АВПРИ и шведском Государственном архиве (Riksarkivet), автор статьи предлагает обзор ключевых дипломатических событий в российско-шведских отношениях 1718–1724 гг. Особое внимание уделяется языку переговоров, мирных договоров, ратификаций и переписки. В этот период традиционное двуязычие российско-шведских дипломатических документов, когда обе стороны использовали свой национальный язык, сосуществовало с активным использованием немецкого языка как нейтрального. В частности, это было обусловлено нехваткой переводчиков с шведского в России и немецким происхождением как российских, так и шведских дипломатов или их владением немецким языком. В то же время автор утверждает, что использование немецкого не было само собой разумеющимся и имело пределы, поскольку языки дипломатии сохраняли свое символическое значение. Складывание дипломатической системы в эпоху Петра I рассматривалось исследователями в парадигме отхода России от своих традиций и одностороннего приобщения к европейской дипломатической культуре. История российско-шведских дипломатических практик показывает, что обе стороны использовали национальные языки, а шведские дипломаты зачастую отказывались вести коммуникацию на немецком. По мнению автора, возможно, более продуктивным для понимания функционирования дипломатии раннего Нового времени окажется не столько сравнение петровской системы с европейской, сколько характеристика дипломатических (в том числе языковых) практик на двустороннем и региональном уровнях.

Биография автора

Yana Larina

кандидат исторических наук, научный сотрудник, Национальный исследовательский университет «Высшая школа экономики».

101000, Россия, Москва, ул. Мясницкая, 20.

ORCID 0000-0001-7296-0535

jana.larina@gmail.com

Библиографические ссылки

Ahnlund, N. (1943). Diplomatiens språk i Sverige. In Svenskt och nordiskt från skilda tider. Stockholm, Norstedts, s. 114–122.

AVPRI [Archive of Foreign Policy of the Russian Empire]. Stock 163. List 2. Dos. 466, 475; Stock 96. List 96/1. 1722. Dos. 21, 26; 1723. Dos. 18, 19, 22; 1724. Dos. 8.

Bohlen, A. (1966). Changes in Russian Diplomacy under Peter the Great. In Cahiers du monde russe et soviétique. Vol. 7. No. 3, pp. 341–358. DOI 10.3406/cmr.1966.1672.

Braun, G. (2011). Verhandlungs- und Vertragssprachen in der „niederländischen Epoche“ des europäischen Kongresswesens (1678/79–1713/14). In Jahrbuch für Europäische Geschichte. No. 12, S. 103–130. DOI 10.1515/9783486854084.103.

Burkhardt, J. (2007). Sprachen des Friedens und was sie verraten. Neue Fragen und Einsichten zu Karlowitz, Baden und „Neustadt“. In Ehrenpreis, S., Lotz-Heumann, U., Mörke, O., Schorn-Schütte, L. (Hrsg.). Wege der Neuzeit. Festschrift für Heinz Schilling zum 65. Geburtstag. Berlin, Duncker & Humblot, S. 503–519.

Carlquist, Gr. (N. d.). Josias Cederhielm. Svenskt biografiskt lexikon. In Riksarkivet [official website]. URL: https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14710 (accessed: 02.01.2023).

Dolgova, S. R. (2015). Russkii rezident v Shvetsii A. Ya. Khilkov i zagadka A. I. Mankieva [A. Ya. Khilkov, a Russian Resident in Sweden and the Mystery of A. I. Mankiev]. In Dolgova, S. R., Yakushkin, G. R. (Eds.). Epistolyarnoe nasledie russkogo rezidenta v Shvetsii A. Ya. Khilkova (1676–1717). K istorii Severnoi voiny. Sbornik dokumentov. Moscow, Al‘yans-Arkheo, pp. 333–342.

Droste, H. (2006). Im Dienst der Krone. Schwedische Diplomaten im 17. Jahrhundert. Berlin, Münster, Wien, Lit Verlag. 430 S.

Feigina, S. A. (1959). Alandskii kongress. Vneshnyaya politika Rossii v kontse Severnoi voiny [The Congress of Åland. The Russian Foreign Policy at the End of the Great Northern War]. Moscow, Izdatel’stvo Akademii nauk SSSR. 546 p.

Från Axel Oxenstierna till Johan Oxenstierna. 1642–03–12. In Riksarkivet [official website]. URL: https://sok.riksarkivet.se/dokument/oxenstierna/00163/0163t.xml#d (accessed: 02.01.2023).

Grauers, S. Carl Gyllenborg. Svenskt biografiskt lexikon. In Riksarkivet [official website]. URL: https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13351 (accessed: 02.01.2023).

Hammar, E. (1981). Franskundervisningen i Sverige fram till 1807. Undervisningssituationeer och lärare. Stockholm, Uppsala, Föreningen för svensk undervisningshistoria. 187 s. (Årsböker i svensk undervisningshistoria. Årgång LXI.)

Hartman, K. J. (1921–1931). Åländska kongressen och dess förhistoria. Del. I–V.2. Åbo, Åbo akademi.

Helander, A. (1927). Daniel Niklas v. Höpken (1669–1727). Stockholm, Isaac Marcus

Boktryckeri-Aktiebolag. 251 s.

Hennings, J. (2016). Russia and Courtly Europe: Ritual and the Culture of Diplomacy, 1648–1725. Cambridge, Cambridge Univ. Press. XII, 297 p.

Nekrasov, G. A. (1964). Russko-shvedskie otnosheniya i politika velikikh derzhav v 1721–1726 gg. [Russian-Swedish Relations and the Politics of Great Powers]. Moscow, Nauka. 274 p.

Nikiforov, L. A. (1959). Vneshnyaya politika Rossii v poslednie gody Severnoi voiny. Nishtadtskii mir [Russian Foreign Policy during the Last Years of the Great Northern War. The Peace Treaty of Nystad]. Moscow, Izdatel’stvo Akademii nauk SSSR. 498 p.

Osthus, D. Der Friedenskongress als Ort metasprachlicher Konflikte. In Gerstenberg, A. (Ed.). Verständigung und Diplomatie auf dem Westfälischen Friedenskongress. Köln, Weimar, Wien, Böhlau, S. 89–104.

Proskuryakova, M. E. (2018). Russko-shvedskoe razgranichenie v Finlyandii i institut pogranichnykh komissarov posle Nishtadtskogo mira [Russian-Swedish Delimitation in Finland and the Institution of Border Commissioners After the Peace Treaty of Nystad]. In Novgorodskaya zemlya, Sankt-Peterburg i Shvetsiya v XVII–XVIII vv. Sbornik statei k 100‑letiyu so dnya rozhdeniya I. P. Shaskol‘skogo. St Petersburg, Nestor-Istoriya, pp. 248–286.

RA. Diplomatica. Muscovitica. Vol. 125. Plenipotentiarierne vid fredsunderhandlingar på Åland till Kongl. Majt och Kanslikollegium 1718. Vol. 126. Brev från ryska plenipotentiarierna 1717–1718.

RA. Originaltraktater med främmande makter. Ryssland. Defensivallians. 1724. SE/RA/25.3/2/24/A. In Riksarkivet [official website]. URL: https://sok.riksarkivet.se/arkiv/CBUjXSFnzI1TQElbwa6Dc5 (accessed: 14.05.2022).

RA. Originaltraktater med främmande makter. Ryssland. Fredsfördrag. 1721. SE/RA/25.3/2/21/A/b. In Riksarkivet [official website]. URL: https://sok.riksarkivet.se/arkiv/reXTx26zNY9VzAE7DCIZB6 (accessed: 10.05.2022).

RA. Originaltraktater med främmande makter. Ryssland. Kejsar Peter I: s ratifikation. 1724. SE/RA/25.3/2/24/E. In Riksarkivet [official website]. URL: https://sok.riksarkivet.se/arkiv/8YmcyETrlgPStTjT17Li81 (accessed: 14.05.2022).

RA. Originaltraktater med främmande makter. Ryssland. Kejsar Peter I: s ratifikation. 1723. SE/RA/25.3/2/23/B. In Riksarkivet [official website]. URL: https://sok.riksarkivet.se/arkiv/m57ZvKMICKIoES4rgvja00 (accessed: 14.05.2022).

RA. Originaltraktater med främmande makter. Ryssland. Kejsar Peter I: s fullmakt för Bestucheff. 1723. SE/RA/25.3/2/24/Db. In Riksarkivet [official website]. URL: https://sok.riksarkivet.se/arkiv/tuLSCGNnRa2PeoLSwodZv1 (accessed: 14.05.2022).

RA. Originaltraktater med främmande makter. Ryssland. Ryske envoyén Bestuscheffs deklaration angående kejsartiteln. 1723. SE/RA/25.3/2/23/A. In Riksarkivet [official website]. URL: https://sok.riksarkivet.se/arkiv/SPYPY7PDqqoe6xiG0qonB0 (accessed: 14.05.2022).

RA. Originaltraktater med främmande makter. Ryssland. Svensk översättning av ryska originaltraktaten. 1723. SE/RA/25.3/2/22/B. In Riksarkivet [official website]. URL: https://sok.riksarkivet.se/arkiv/r0zn3Mv4vI9KcMngrkRdW4 (accessed: 02.10.2022).

RA. Originaltraktater med främmande makter. Ryssland. Traktat angående gränsen mellan Sverige och Ryssland. 1723. SE/RA/25.3/2/22/A. In Riksarkivet [official website]. URL: https://sok.riksarkivet.se/arkiv/ItEFz37h6ILQJieRbBi8x3 (accessed: 10.05.2022).

RA. Originaltraktater med främmande makter. Ryssland. Tsar Peters ratikikation. 1721. SE/RA/25.3/2/21/D. In Riksarkivet [official website]. URL: https://sok.riksarkivet.se/arkiv/odWdplc65qkwCvSU7zyMID (accessed: 10.05.2022).

RA. Originaltraktater med främmande makter. Ryssland. Tsar Peters ratifikation. 1723. SE/RA/25.3/2/22/С. In Riksarkivet [official website]. URL: https://sok.riksarkivet.se/arkiv/WD3oYfsU4aAEpb8KlT30G1 (accessed: 02.10.2022).

RGADA [Russian State Archive of Ancient Acts]. Stock 96. List 4. 1718. Dos. 1, 5, 6, 11, 15–17; 1719. Dos. 1, 5; Stock 248. List 13. Book 700.

Selin, A. A. (2016). Russko-shvedskaya granitsa (1617–1700 gg.). Formirovanie, funktsionirovanie, nasledie. Istoricheskie ocherki [The Russian-Swedish Border. Formation, Functioning, Heritage. Historical Essays]. Ed. add. St Petersburg, Russko-Baltiiskii informatsionnyi tsentr “Blits”. 864 p.

Selin, A. A. (2019). Stolbovskii mir 1617 goda. [The Treaty of Stolbovo 1617]. 2nd Ed. St Petersburg, Russko-baltiiskii informatsionnyi tsentr “Blits”. 208 p.

Tekst Nishtadtskogo mirnogo dogovora (Iz fondov Arkhiva vneshnei politiki Rossiiskoi imperii MID RF) [The Text of the Peace Treaty of Nystad (From the Funds of the Archive of Foreign Policy of the Russian Empire of Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation)]. (2021). In Nishtadtskii mirnyi dogovor i rozhdenie Rossiiskoi imperii. 1721–2021. Moscow, Veche, pp. 11–52.

Westrin, Th. (1900). Några iakttagelser angående franskan såsom doplomatiens språk. In Historisk Tidskrift. Bd. 20, s. 329–340.

Загрузки

Опубликован

2023-12-21

Как цитировать

Larina, Y. (2023). Российско-шведская дипломатическая коммуникация в петровское время: хроника выбора рабочего языка. Quaestio Rossica, 11(4), 1196–1214. https://doi.org/10.15826/qr.2023.4.842

Выпуск

Раздел

Problema voluminis